Plötsligt intresserad av heminredning – måste ha med åldern att göra

På senare tid har jag utvecklat ett allt starkare intresse för heminredning. Ett nytt fenomen för mig. Det måste nästan vara åldern. I yngre dagar brydde jag mig inte nämnvärt om grejer hemma. En säng att sov i och en soffa att sitta räckte mer än väl och det spelade heller inte särskilt stor roll hur de såg ut. Men numer kan jag surfa runt på inrednings- och designsajter timme efter timme. Faktum är att jag rentav spenderar mindre och mindre tid på mitt spiritistiska intresse som tidigare varit så dominerade. För inte alls länge sedan upptog detta en betydande del av min fritid. Framför allt ägnade mig åt att olika sätt att spå i min egen och andras framtid. Saker och ting förändras antar jag, vilket inte nödvändigtvis behöver vara av ondo. I alla fall, jag har fallit pladask för den lite mer ombonade, rustika och gammalmodiga herrgårdsstilen i fråga om design och prylar för hemmet. Just där är kanske inte IKEA marknadsledande direkt. Däremot kan jag tycka att Mio har en hel del fina grejer. Bästa av allt är förstås gamla, handgjorda möbler. Sådana är dock svåra att hitta i bra skick om man inte är beredd att lägga stora summor, har mycket tid eller rejäl tur. Men det går. Jag återkommer med några sluga tips i ett senare inlägg.

Svensk teknik – ett hopp för hotade djurarter

Många av Afrikas och världens vilda djurarter ser ut att gå en dyster framtid till mötes. Det känns trist och rentav tragiskt att säga det men en spridd spådom är att flera djurarter som tigern, snöleoparden, vissa elefanter, många hajarter och sist men inte minst noshörningen kan vara utrotade om bara några få år. Skövling, utsläpp och annat elände där djuren lever, tjuvjakt, temperaturförändringar och annat gör sitt till. Men nu tycks det åtminstone finnas visst hopp, i varje fall för noshörningen. Nyutvecklad svensk teknik kan tydligen potentiellt rädda Kenyas noshörningar, det skriver en professor från Linköpings universitet. Det professorn avser är ett pilotprojekt som nu står i startgroparna. Genom projektet skulle tusentals hotade djur  kunna räddas från tjuvskyttar.

Svensk teknik kan rädda den utrotningshotade noshörningen.

Svensk teknik kan rädda den utrotningshotade noshörningen.

Tekniken kostar

Rent konkret bygger initiativet på modern övervakningsteknik där så kallade drönare, alltså radiostyrda eller självkontrollerade flygplan, spelar en viktig roll. Genom bevakningsplanen skulle beväpnade vakter kunna varskos snabbt, i realtid och kunna reagerar på intrång av tjuvjägare och rentav hindra dem. Idag ställs parkvakter inför fullbordat faktum, de hinner fram till slaktplatser långt efter att brottet begåtts. Jägarna är då redan långt borta och chanserna att få fast dem mininmala. Det svenska projektet skulle innebära mycket för att ansatserna att sätta käppar i hjulen för den cyniska jakten. Men tekniken kostar pengar. Varje plan går loss på flera hundratusen kronor och det behövs många för att täcka de väldiga afrikanska nationalparkerna. Hoppet idag står till vänskapligt sinnade regeringar i i-länder så som Sverige och till privata initiativ. Men uppmärksamhet och stöd från allmänheten är också en nödvändigt komponent. Det är hög tid att folk får veta vad som händer med Afrikas och Asiens exotiska djur.

Nu är det bevisat – Stadsbor är smartare än lantisar

Moderapolitikern Anna Kinberg-Batra ådrog sig stenhård kritik efter att ha hävdat att stadsbor är smartare än lantisar. Med all rätt enligt många. Men nu tycks vetenskapen ha gett politikern vatten på sin kvarn. Man har tydligen kunnat bevisat att vissa storstadsbor faktiskt är smartare än sina lantliga kusiner, i varje fall vissa djur. En nyligen publicerad forskningsstudie har visat att hjärnan hos djurarter som bor i och kring städer är större än hos liknande djur som bor på landet. Forskarna har analyserat kranier från inte mindre än tio olika däggdjur och funnit att djurens hjärnor växt stig större ju längre de bott i stadsmiljö. Tydligen är det här ett sätt att anpassa sig till människan och de nya villkor vi skapat i städerna. Bland annat ska fladdermöss som bor i stadsmiljö ha betydligt större hjärnmassa än sina släktingar ute på landet. Det hårda stadslivet och de alltfler komplexa utmaningar asfaltsblommor möter ska ha lett till den där tämligen nyupptäckta typen av modern evolution. Forskarna pekar också på den ökade tillgången av mat i form av de rester och sopor vi människor lämnar efter oss som en bidragande orsak. Intressant hur som helst.

Storstadskisse - smartare än sina lantiskolleger.

Storstadskisse – smartare än sina lantiskolleger.

Inga vetenskapliga belägg för skillnader mellan människors intelligens

Om människor som bor i städer är smartare än lantliga förmågor är dock ännu en kontroversiell och omtvistad fråga. Det finns ännu inget forskning som pekar i endera riktningen. Man kan dock tänka sig att den bredare genpoolen storstadsmänniskor har tillgång till rent teoeretiskt skulle kunna betyda att stadsbaserade föräldrars barn skulle kunna leda till att urbana barn är något smartare. Å andra sidan är polaseringen och uppdelningen i sociala skikt större i städerna och gränsöverskridande relationer vanligare på landet, så förmodligen jämnar det ut sig.